Det förflutna
Är bara 22 år men har hunnit genomgå en hel del ..... min barndom
var ingen dans på rosor men allt som hänt mig har gjort mig till den
jag är idag och jag är faktiskt stolt över den kvinna jag har blivit ....
Hur som helst ..... pappa dog i en överdos när jag va 5 år så jag har
inga minnen av honom .... efter att pappa dog började mamma dricka
och till slut blev hon alkis .... i början va det mest på helger men
ganska snabbt drack hon även på vardagar .... jag fick gå själv till
dagis när jag va 3-4 år .... när jag va 5 fick jag hämta ut pengar,
handla mat och köpa cigg åt mamma själv .... min barndom varade
inte länge om jag säger så .... Ofta hade vi ingen mat hemma utan jag
fick gå till min moster och be om lite mat, även om det va snöstorm ute ....
När mamma drack hade hon ofta sina alkispolare hemma hos oss och som
vanligt blev det slagsmål ..... överdriver inte när jag säger att polisen va hos
oss minst varannan helg .... mamma kan bli ganska våldsam av vodka och
hennes favoritredskap va knivar .... hon skar vår granne ytligt på fyllan och
hon har hotat ett x antal fyllekompisar me kniv .....
En kväll när polisen kom hade dom me sig en tant från soc .... jag va kanske
5-6 år då .... hon bad mig packa ihop lite kläder och grejer och sen fick jag
följa me henne till polisstationen .... fick vänta där många timmar innan hon
till slut skjutsade mig till ett barnhem i sköndal ..... minnet därifrån är suddigt
förutom hur det såg ut, det minns jag klasklart .... jag gissar på att jag bodde
där mellan 1-2 månader .... min morbror kom över en dag och hade me sig
godis och tidningar och sen kom mamma och sov över i några dagar ....
Efter det va allt lugnt ett tag och när jag precis hade börjat i första klass så
va allt som vanligt igen me fylla, slagsmål och poliser .... till slut va det bara
nog och jag och mamma tvångsförflyttades till ett behandlingshem i strängnäs ....
Tiden där va den värsta tiden i min barndom .... jag vantrivdes och jag blev
mobbad i skolan .... varje morgon när skolbussen kom grät jag och till slut
fattade personalen där att jag inte kunde fortsätta så jag fick vara på ett dagis
istället och där trivdes jag .... efter att mamma hade kämpat i säkert ett halvår
fick vi äntligen komma hem ..... det va några veckor innan min 8-årsdag ....
Nästa händelse påverkade alla i min omgivning .... tänker inte gå in på detaljer
men en midsommarafton (kommer inte ihåg vilket år) så hade min mamma
ihjäl en man ..... hon dömdes för dråp och fick fängelse i drygt 2,5 år ....
Själv blev jag fosterhemsplacerad hos min moster så jag flyttade upp till
Jämtland .... började trean den hösten ....
Jag tror att det va min räddning .... om jag hade stannat kvar i flempan så hade
jag slutat som min mamma .... det vet jag helt säkert .... Mitt liv efteråt har varit
lugnt, självklart har man gjort nån tonårsrevolt genom att supa och åka fast för
snatteri men inget allvarligare ....
Vem är jag idag? Vad gör jag idag?
Idag är jag en 22-årig tjej som bor me min fästman som arbetar som målare ...
Vi träffades på hans inflyttningsfest den 091205 och den 121205 blev vi tillsammans
och jag flyttade in hos honom ganska direkt .... tre år senare förlovade vi oss och
idag väntar vi vårt första barn som beräknas komma den 080311 :love: .... vi har
även två goa katter, Whiskas och Ceasar som förgyller vår vardag ....
Jag är en utbildad men arbetslös barnskötare som vill plugga vidare till mitt drömyrke
som fritidspedagog så småningom ....
Vill ni veta nåt mer om mig eller så, så är det bara att slänga iväg en kommentar ....
Bye Bye
Jag hade ingen aning Becka, jag tycker du är extremt stark som delar med dig av din livs historia. Jag har delat med mig utav min men jag är anonym för jag är alldeles för feg, jag har fått människor jag älskar emot mig för mindre, bara för att jag är jag.
Kram!