Världens Lyckligaste
fästman, har aldrig älskat honom så mycket som jag gör just nu :love: Tog
mod till mig igår kväll och frågade om han ville följa me på inskrivningen i
Augusti och det ville han så gärna .... det kändes så otroligt bra och jag blev
så glad och hjärtat blev alldeles varmt .... Min fina och helt underbara älskling ...
Dessutom lättade en stor sten från våra hjärtan igår gällande ekonomin ... Patrik va
ju så orolig för att vi inte har några pengar sparade, om nåt går sönder i lägenheten
som tex frysen eller spisen så måste vi ju betala det själva då vi bor i en bostadsrätt ...
det behöver han inte tänka på längre .... jag hade ju totalt glömt bort att jag ska få
pengar av farmor .... hon ska ju sälja sitt hus i Finland och pengarna ska jag,syrran
och min faster få dela på .... vet inte exakt hur mycket det blir men både jag och Patrik
trodde iallafall på minst 50.000 kr .... så nu är det absolut största orosmolnet borta ...
Men det återstår ett orosmoln kvar .... att berätta för hans föräldrar att dom ska bli
farmor och farfar ... det oroar mig som tusan och Patrik är minst sagt livrädd ....
Men det måste göras, och när det görs kommer helvetet bryta ut ... det värsta är
att jag inte ens överdriver .... hans pappa är helt okej, hans mamma däremot ...
är värsta häxan .... är livrädd för henne ....
Åh, jag hade en så mysig dröm inatt .... creepy som fan men ändå underbar :)
Jag kände barnet sparka för första gången, det va verkligen en så märklig känsla ...
Jag såg foten tryckas mot min mage och man kunde liksom dra ut benet .... haha ....
som sagt, det va lite creepy ....
Just det, innan jag glömmer det .... jag ska på anställningsintervju på måndag :D
Det är en skola på kungsholmen som söker personal på halvtid ... jag vill verkligen
ha det jobbet .... mer än jag nånsin velat haft nåt annat jobb förut .... för om jag
har riktig tur kan jag både plugga och jobba samtidigt :) få in lite extrapengar nu
skulle va pricken över i:et .....
Nu ska jag ta och sätta på en tvättmaskin och småplocka lite :)
Bye Bye
Jag kommer ihåg när jag skulle berätta för Jespers föräldrar. Han hade bestämt sig då för att inte vara med på det här längre, men jag tyckte att hans mamma hade rätt och veta ändå att hon skulle bli farmor. Jag har aldrig fått en sån utskällning av en vuxen person som jag trivts med på riktigt länge. Jag grät som ett barn! Men det är inget och oroa sig för. Det lägger sig, det är bara jobbigt för stunden!
Åh fy :( Ah, jag kan ju förbereda mig på nåt sånt jag me :S Men nu då, har hon kommit över den värsta chocken eller är hon fortfarande arg? Va sa dina föräldrar?
Jag har ingen aning faktiskt. Har inte pratat med henne sen jag berättade det och tänker inte göra det heller.
Min mamma var väldigt skeptisk! Men det blev bra väldigt snabbt :) Och nu är hon överlycklig!
Okej .... men jag förstår dig till 100% ... åh, va roligt att hon tog det bra till slut :) Förstår ju föräldrarna att dom blir oroliga och skeptiska men man känner sig själv bäst och vet om man klarar av att axla mamma-rollen :)