Foglossning
Vad är symfyseolys (foglossning)?
Bäckenet består av två halvor som är förenade framtill med en stel led eller fog som kallas symfysen. Denna fog är förstärkt med ett kraftigt nätverk av ligament, vilket gör att den under normala förhållanden nästan inte rör sig alls. För att underlätta barnets passage genom bäckenet producerar kroppen när du är gravid ett hormon som kallas relaxin, som löser upp ligamenten i bäckenet. Det gör att dessa fogar kan röra sig mer under graviditeten och förlossningen.
Man vet inte säkert vad som orsakar foglossningen men man tror att den ena sidan av bäckenet rör sig mer än den andra när man går eller rör på benen, och att detta leder till smärta och inflammation i symfysen. Det går inte att diagnostisera problemen med hjälp av t ex röntgenundersökningar eftersom den här rotationen inte syns på röntgenbilden. Många kvinnor med symfyseolysbevär (foglossning) upplever en stark smärta utan att bäckenet vidgats särskilt mycket. Smärtan står inte i proportion till graden av vidgning.
Ett liknande tillstånd är bäckenupplucking (diastasis symphysis pubis, DSP) då fogen luckras upp och lämnar ett onormalt stort mellanrum mellan de båda bäckenbenen. Det genomsnittliga mellanrummet mellan höftbenen hos en kvinna som inte är gravid är 4-5 mm och under graviditeten är det normalt att detta mellanrum ökar med 2-3 mm. Om mellanrummet är 10 mm eller mer ställs diagnosen bäckenupplucking. Detta är ett ovanligt tillstånd som bara kan diagnostiseras med hjälp av röntgen.
Man vet inte säkert vad som orsakar foglossningen men man tror att den ena sidan av bäckenet rör sig mer än den andra när man går eller rör på benen, och att detta leder till smärta och inflammation i symfysen. Det går inte att diagnostisera problemen med hjälp av t ex röntgenundersökningar eftersom den här rotationen inte syns på röntgenbilden. Många kvinnor med symfyseolysbevär (foglossning) upplever en stark smärta utan att bäckenet vidgats särskilt mycket. Smärtan står inte i proportion till graden av vidgning.
Ett liknande tillstånd är bäckenupplucking (diastasis symphysis pubis, DSP) då fogen luckras upp och lämnar ett onormalt stort mellanrum mellan de båda bäckenbenen. Det genomsnittliga mellanrummet mellan höftbenen hos en kvinna som inte är gravid är 4-5 mm och under graviditeten är det normalt att detta mellanrum ökar med 2-3 mm. Om mellanrummet är 10 mm eller mer ställs diagnosen bäckenupplucking. Detta är ett ovanligt tillstånd som bara kan diagnostiseras med hjälp av röntgen.
När uppstår detta?
Foglossning kan uppstå mot slutet av den första trimestern eller efter förlossningen. Många kvinnor upptäcker symptomen första gången i mitten av graviditeten. Om du haft symfyseolysbesvär eller bäckensmärtor under en graviditet är sannolikheten större att du får det även under nästa. Symptomen kan även uppkomma tidigare och ha ett snabbare förlopp; därför är det viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt. Det kan vara bra att låta symptomen från en graviditet försvinna innan du försöker bli gravid igen.
Vilka är symptomen?
Smärta över blygdbenet och i ljumskarna är de vanligaste symptomen. Du kan också få ryggsmärtor, smärtor i bakre delen av bäckenet eller höftsmärtor. Det är vanligt med en skapande eller klickande känsla i området runt blygdbenet och smärtan kan röra sig nedåt lårens insida eller mellan benen. Smärtan förvärras ofta om du har benen brett isär, promenerar, går upp- eller nerför en trappa eller ändrar ställning dig i sängen. Den är ofta mycket värre på natten och kan göra att du sover dåligt. Det kan vara särskilt smärtsamt att gå upp på toaletten på natten.
Hur ställer man diagnosen?
Läkare och barnmorskor får mer och mer kunskap om foglossning. Din barnmorska bör remittera dig till en sjukgymnast, helst en som är specialiserad på och har erfarenhet av att behandla gravida kvinnor. Diagnosen ställs med hjälp av en kombination av din egen beskrivning av symptomen och en rad tester för att kontrollera stabiliteten, rörligheten och smärtan i bäckenfogarna.
Hur behandlas det?
Ett stödjande bälte kan ofta ge snabb lindring. Övningar, särskilt för mag- och bäckenbottenmuskulaturen, är en viktig del av behandlingen och syftar till att förbättra stabiliteten i bäcken och rygg. Du kanske behöver mobilisering (en mjukare form av manipulering) av höften, ryggen eller bäckenet för att korrigera en bakomliggande felställning. Hydroterapi (träning i vatten) och akupunktur hjälper ibland. Operation utförs endast på de allra svåraste fallen, sällan med särskilt bra resultat.
Du bör också få råd om hur du kan göra dina dagliga aktiviteter mindre smärtsamma och hur förlossningen kan underlättas. Din sjukgymnast eller barnmorska kan hjälpa dig att göra en förlossningsplan där man tar hänsyn till foglossningen.
Barnmorskor i Sverige har ofta akupunkturutbildning för graviditetsrelaterade tillstånd och har möjlighet att ge behandling just därför att de också har kunskap och möjlighet att övervaka barnets hälsa under behandling, Därför bör du i första hand vända dig till mödravårdcentralen om du är intresserad av att pröva akupunktur.
Du bör också få råd om hur du kan göra dina dagliga aktiviteter mindre smärtsamma och hur förlossningen kan underlättas. Din sjukgymnast eller barnmorska kan hjälpa dig att göra en förlossningsplan där man tar hänsyn till foglossningen.
Barnmorskor i Sverige har ofta akupunkturutbildning för graviditetsrelaterade tillstånd och har möjlighet att ge behandling just därför att de också har kunskap och möjlighet att övervaka barnets hälsa under behandling, Därför bör du i första hand vända dig till mödravårdcentralen om du är intresserad av att pröva akupunktur.
Tips för självhjälp
• Avbryt rörelser som gör ont. Om något gör ont, undvik om möjligt att göra det. Om man låter den här typen av smärta blossa upp kan det ta lång tid att få den att gå tillbaka igen.
• Rör på dig lite och ofta. Du kanske inte alltid känner av vad du gjort förrän senare på dagen eller efter att du gått och lagt dig.
• Vila regelbundet genom att sitta i en ganska upprätt ställning med ordentligt stöd för ryggen.
• Undvik att lyfta eller skjuta på saker (att köra kundvagn kan vara särskilt smärtsamt).
• Det vara bra att sitta ner när du klär på dig, särskilt underbyxor eller byxor. Trä plagget över fötterna och ställ dig sedan upp och dra upp det. Försök inte att trä i benen i byxor, kjolar eller underbyxor medan du står upp.
• Ta ett steg i taget när du går uppför trappor. Kliv först upp med det bästa benet och låt sedan det andra benet följa efter. Upprepa detta på varje trappsteg.
• Försök hålla ihop benen och undvik att göra bredbenta rörelser som t ex att gå i och ur bilar eller badkar. Om du måste göra något bredbent, gör det sakta och försiktigt och håll ryggen böjd.
• Undvik att simma bröstsim om du kan och var försiktig med andra simsätt. Simning kan ofta kännas bra medan du är i vattnet men smärtan kan förvärras när du går upp ur vattnet.
• Regelbunden bäckenbottenträning och träning av nedre delen av magen kan bidra till att minska den belastning graviditeten utgör på bäckenet. För säker och enkel träning av nedre delen av magen, ställ dig på alla fyra och sänk ryggen så den är så rak som möjligt. Andas in och när du sedan andas ut gör du en bäckenbottenrörelse samtidigt som du drar naveln inåt och uppåt. Håll den rörelsen stilla i 5-10 sekunder utan att hålla andan och utan att röra på ryggen. Låt musklerna slappna av vid slutet av övningen.
• Rör på dig lite och ofta. Du kanske inte alltid känner av vad du gjort förrän senare på dagen eller efter att du gått och lagt dig.
• Vila regelbundet genom att sitta i en ganska upprätt ställning med ordentligt stöd för ryggen.
• Undvik att lyfta eller skjuta på saker (att köra kundvagn kan vara särskilt smärtsamt).
• Det vara bra att sitta ner när du klär på dig, särskilt underbyxor eller byxor. Trä plagget över fötterna och ställ dig sedan upp och dra upp det. Försök inte att trä i benen i byxor, kjolar eller underbyxor medan du står upp.
• Ta ett steg i taget när du går uppför trappor. Kliv först upp med det bästa benet och låt sedan det andra benet följa efter. Upprepa detta på varje trappsteg.
• Försök hålla ihop benen och undvik att göra bredbenta rörelser som t ex att gå i och ur bilar eller badkar. Om du måste göra något bredbent, gör det sakta och försiktigt och håll ryggen böjd.
• Undvik att simma bröstsim om du kan och var försiktig med andra simsätt. Simning kan ofta kännas bra medan du är i vattnet men smärtan kan förvärras när du går upp ur vattnet.
• Regelbunden bäckenbottenträning och träning av nedre delen av magen kan bidra till att minska den belastning graviditeten utgör på bäckenet. För säker och enkel träning av nedre delen av magen, ställ dig på alla fyra och sänk ryggen så den är så rak som möjligt. Andas in och när du sedan andas ut gör du en bäckenbottenrörelse samtidigt som du drar naveln inåt och uppåt. Håll den rörelsen stilla i 5-10 sekunder utan att hålla andan och utan att röra på ryggen. Låt musklerna slappna av vid slutet av övningen.
Hur snart efter förlossningen försvinner foglossningssymptomen?
En studie (Owens, Pearson, Mason, 2002, Symphysis pubis dysfunction: a cause of significant obstetric morbidity) visade att omkring 60 % av alla kvinnor med foglossning fortfarande hade kvar vissa symptom efter förlossningen. De flesta kvinnor tycker att deras symptom förbättras efter det att barnet är fött, men några få har fortfarande smärtor kvar när deras barn fyllt ett år. Du bör fortsätta med sjukgymnastiken efter förlossningen och, om det är möjligt, få hjälp med barnpassning under de första veckorna. Vissa kvinnor som haft foglosssning upplever att smärtan kommer tillbaka varje månad precis före menstruationen. Detta beror på hormoner som har liknande effekt som graviditetshormonet relaxin.
Kommentarer
madeleine
Jag får det varje månad innan mensen.. HEMSKT!!!!!
Trackback