Inte till låns

Vad tusan har jag gett mig in i?? =/ Haha ..... kanske lite sent att undra det nu,
det är liksom mindre än 2 månader kvar .... Jag förstår inte varför jag vissa
dagar är så livrädd och får sån total panikångest ..... det är ju det här jag har
velat i flera år ...... är så avudsjuk på patrik, han är så glad och bekymmerslös,
han längtar efter sin lilla dotter av hela sitt hjärta, han verkar inte rädd för allt
det jobbiga som hon kommer me ..... är jag en dålig blivande mamma för att jag
är skräckslagen?

Jag är rädd för nätterna, jag är rädd att amningen ska skita sig, jag är rädd för
att jag inte kommer klara av att handskas me tösen om hon bara gråter och inget
hjälper, jag är rädd för att ta hela ansvaret för henne själv när patrik börjar jobba
igen ..... Jag är rädd för att bli mamma ..... men jag är så glad att jag har en sån fin
och underbar fästman som stöttar mig, kommer nog behöva hans stöd mer än
någonsin nu ..... Jag vet att jag kan räkna me honom till 100% och det är en
stor trygghet .....

Thea kommer finnas hos oss hela våra liv, hon är ingen bebis som vi sitter barnvakt
åt, det finns ingen som kommer och hämtar henne efter ett par timmar .... och bara
det gör mig rädd ..... Det är en sak att sitta barnvakt ett par timmar och en helt annan
sak att ta hand om ett barn dygnet runt ..... Jag vet att när jag och patrik har suttit
barnvakt åt Leah så har det varit jätte skönt när vi har lämnat henne, vi har båda blivit
helt slut när hon har varit här ..... Men det kommer ju vara en annan sak när det gäller
ens eget barn och man liksom är med från början ..... man kommer in i nya rutiner och
efter ett tag har man vant sig vid sitt nya liv som mamma :) Och jag är ganska bra på att
anpassa mig så jag hoppas att jag kommer in i mitt nya liv ganska fort .....

Trots att jag är skräckslagen över ALLT som har me min tös att göra så är det klart att
jag håller på och längtar ihjäl mig ..... Det va länge sen jag kände mig så splittrad, så
överöst me känslor och tankar .....

Nu har jag iallafall fått ventilera mig lite och det känns skönt :) Är det nån mer blivande
mamma som känner lite som jag?

Bye Bye



Kommentarer
Anonym

Är rätt vanligt att man känner oro för det nya livet :) Jag försöker spara energin till förlossningen istället och försöker vara så positiv som möjligt och ta en dag i taget. Är man för orolig över allting så kan det påverka förlossningen negativt.

2011-01-19 @ 13:04:45
rebecca

Jag är inte rädd jämt och ständigt men nån dag i månaden blir jag skräckslagen och undrar va fan jag har gett mig in i men dagen efter är jag kolugn igen =/ Haha ..... innerst inne vet jag att jag kommer klara av mammarollen och tillsammans me min sambo kommer jag bli en jätte bra mamma :)

2011-01-19 @ 13:20:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!