Theas mamma

Det känns verkligen så. Och dom bra dagarna är knappt ens 100% bra, utan det ligger
väl runt 90% hela tiden. Börjar bara bli så less på att jämt gå omkring och må dåligt
över dittan eller dattan. Har så mycket tankar och jag oroar mig för så mycket i onödan.
Jag gör lätt en höna av en fjäder i alla möjliga situationer och jag inbillar mig massa
saker. Endel saker är dock befogade men mycket har jag ingen grund alls till. Längtar
verkligen tills jag och Patrik kommer iväg och pratar me nån, är snart i desperat behov
av det.

Jag och Thea har varit vaken sen halv 7 så den här dagen har varit lång men mysig.
Jag röjde lite hemma och tvättade i förmiddags. Thea somnade precis innan lunch så
när hon väl hade vaknat så fick hon lite mat i magen och sen klädde jag på oss och gick
ut. Blev en lång omväg till långbro och där matade vi ankorna och gick omkring ett bra
tag. Sen tog jag en annan väg till personnebadet och så gick vi runt där och sen hem. Va
ute i nästan 2 timmar, jätte skönt men va mer död än levande när jag kom hem.



Hela eftermiddagen har jag varit nere, vet visserligen va det beror på men jag ska verkligen
försöka skärpa mig. Vi får nämligen besök ikväll av en person som Patrik håller av väldigt
mycket men som jag bara inte tål men Patriks lycka är viktigast och visst måste man göra
vissa uppoffringar i ett förhållande. Jag vill bara acceptera deras vänskap men det har hänt
för mycket för att jag ska kunna det. Men det är väl bara att gilla läget, antar jag. Nu har dom
inte träffats sen jag väntade Thea så det va väl bara på tiden att det skulle ske.

Usch, har märkt att jag bara klagar på allt nu för tiden men det är ju för att jag inte mår bra.
Jag försöker hålla skenet uppe och låtsas som att allt är toppen men inom mig håller hela min
värld på och rasar. Jag är så glad att jag har min solstråle i mitt liv, den enda som till 100% kan
göra mig lycklig.

Nu ska jag göra sällskap me gubben på balkongen men ha en bättre kväll än mig iallafall.