Fokus
Jag vill så mycket, för mycket. Det resulterar i att jag aldrig avslutar
det jag påbörjat. Som med min träning, jag VILL verkligen träna
och gå ner i vikt, jag tränar ett tag och sen tappar jag fokus och
slutar. Samma sak me skolan. Och nåt jag verkligen tänker mycket
på är barn. As kusin och hans flickvän ska ha barn om mindre än 4
veckor och det är jobbigt, jag hatar att erkänna det men det är lite
som i situationen då M väntade barn och min barnlängtan va som
störst, samma intensiva längtan. A vet inte om hur jag känner, han
vet att jag vill ha barn men han vet inte hur starka dom känslorna
är eller hur jobbigt jag tycker att nån i vår närhet snart ska få barn.
Jag längtar så mycket tills Thea får ett syskon att det nästan blir till
en besatthet. Samtidigt tänker jag extremt mycket på att jag vill gå
ner till i vikt och träna och jag mår fruktansvärt dåligt när jag ser mig
naken och viktminskning och graviditet går ju inte hand i hand direkt.
Jag vill verkligen lägga fokus på träning och kost, vill inte tänka på barn.
Som sagt, jag vill allt men allt skiter sig. Jag tänker inte lova mer ang
träning osv, har lovat mig själv gång på gång att träna mer och äta bättre,
har gjort upp träningsschema och verkligen varit taggad och några veckor
funkar det och sen lägger jag av, motivationen dör ut och då slutar jag trots
att viljan fortfarande finns. Och jag blir så oerhört arg och frustrerad på mig själv.
Jag ser alla vältränade och smala tjejer, främst på insta och jag blir ledsen
för jag vill också ha platt mage osv och samtidigt blir jag så motiverad. Jag
vill verkligen lägga all min fokus på träningen och hoppas att alla tankar på
barn försvinner i takt me att kilona rasar. Det jag är rädd för är att jag alltid
kommer ha den här viljan om fler barn, oavsett hur många jag har så kommer
jag må dåligt över när nån i min närhet väntar barn. Jag tror inte att det är sunt
att känna så. Jag verkar så otacksam över den fina och underbara dotter
jag redan har men så är det verkligen inte. Hon är mitt allt, hela min värld.
Jag vill ha fler barn men läget är så fel det bara kan bli och jag måste vänta
tills mitt liv är stabilare. Framför allt vill jag få en stabil, trygg och fungerande
vardag med Thea, det är viktigare än ALLT annat.
Min förkylning går upp och ner, hade halsont och feber fram till lunch igår
och idag är jag så tung i huvudet och näsan rinner men tänkte försöka jobba
iallafall, är bara 3,5 timme. Jag har julpyntat och bakat lussebullar och fixat lite
dom senaste dagarna, trots förkylningen har jag varit pigg emellanåt. Ikväll ska
jag äntligen få arslet ur vagnen och åka och vaccinera mig mot livmoderhalscancer,
kommer dock på betala sista dosen själv för att jag skjutit på det så länge men det
ska bli skönt att få det gjort. Ikväll kommer maria hit också :)
Nä, dags att röra sig mot jobbet :)
Kommentarer
Trackback