Theas mamma

Nu är jag i lägenheten igen,  tillbaka till ensamheten :P har haft det så underbart hos A, jag vet att jag tjatar men jag är så otroligt innerligt glad och lycklig me honom, jag älskar honom och jag har aldrig känt så starkt och så intensivt för någon förut.  Han är så mycket mer än bara min pojkvän. Jag längtar till den dagen då jag, Thea och A kan bli en riktig familj,  få en riktig vardag tillsammans.  Men det dröjer och jag får göra så gott jag kan till dess. Vill bara ha dom båda i mitt liv samtidigt, mina två hjärtan som jag skulle kunna offra livet för. 

 

Och jag saknar Jessica så jävla mycket.  Vi glider sakta men säkert ifrån varann och jag vet inte va jag ska göra.  Hon tål inte att jag och A är tillsammans,  det gör mig verkligen ledsen. Känns som att jag inte duger längre,  som att jag är mindre värd för att hon äntligen börjar få ordning på sitt liv medan mitt liv är kaos. Jag vill få tillbaka henne men just nu orkar jag knappt me mig själv. Jag önskar att hon ville ge mig lite tid bara, tid att få ordning på allt. Just nu beter jag mig själviskt men jag måste det. Jag är inte sur på henne för att hon aldrig har tid att ses eller har massa annat för sig, jag blir inte sur om hon inte hör av sig varje dag,  jag vet att hon ändå finns där.  Jag önskar att hon kunde känna likadant.  Att hon kunde känna att jag finns där ändå även om jag inte hört av mig på 1-2 dagar. Vet inte va jag ska göra för att hon ska förstå det.  Jag älskar dig, gumman. 

 

Igår va jag här och började packa endel och sen hämtade älsklingen upp mig.  På kvällen kom hans mamma och lillasyster på fika och vi satt och pratade ett par timmar, det va jätte trevligt :) 

 

Idag har jag haft en underbar dag :D åkte upp till mamma och lånade llite pengar och sen drog jag till stan för att hänga me Niklas :) vi gick omkring i stan och pratade och så kom Jonas och vi gick i massa affärer och muppade oss och bara hade så jävla roligt.  Vi käkade på Burger King och gick bara omkring. Kom hem vid 21 och då hade jag så ont i benen efter 7 timmar i stan  och magen gör ont av allt skratt. Den här dagen behövde jag verkligen, få umgås me mina goa killar,  flippa ur och bara ha så extremt roligt :D det måste verkligen göras om :)

 

 

Nu sitter jag och kollar på under ytan och tycker att mitt liv är rätt bra ändå om man jämför me filmen,  det är vardag för många. Blir så illa berörd, så äcklad.  Fy fan! Jag är arbetslös, bostadslös, pank men jag är ingen jävla alkis eller narkoman,  jag har världens underbaraste pojkvän,  en dotter som jag vill göra allt för, jag kämpar vidare trots motgångar,  jag har svackor men jag ger inte upp. Jag vet att jag kommer få ett bra liv till slut,  det är allt jag strävar efter.  

Nä, snart blir det verkligen sängen.  Fullspäckad dag imorrn med tvättstuga, handling,  anställningsintervju och hämta Thea :D